Kom kättare, kom syndare, med svagheter och fel,
Men som ändå vågar stå för vad ni är
Jag biktar mej för er I natt, jag söker mej till er
Jag vill alltid våga säga vad jag ser
Jag är en man med brister men jag söker sanningen
Och det är mer än man kan säg om hycklarna
Så när bomberna faller över Palestinas barn,
I tältlägren I södra Libanon,
Då står jag mitt I kyrkan och frågar hycklarna
Vem Dom Utvalda skall bränna nästa gång

Kom säg mej nå't om skökorna som alla trampar ner,
Men som bara tar betalt för vad dom ger
Och vad tycks om moralisterna som skräpper med sin dygd,
Och själva lägger sej för ställning och manèr?
Skall slinkan gå med näsan I backen I sin skam?
Det finns ju värre slampor än hon känner till
Ja, en förfinad socitetsmadame är ett kostsamt värmekrus
För hon förväntar sej ett drönarliv I lyx
Och när glöden har falnat, och basarerna tar vid,
Får försörjarn gå till horan för en kyss

Kom se på journalisterna, på samhällsgisslarna;
Många av dom plottrar bort sin möjlighet
Ja, vad får jag för pultronerna som fläckar spalterna
Med byskvaller och annan harmlöshet?
Vars enda ambitioner är en byline och en lön
Och ett stambord där Det Vackra Folket finns
Medan andra bryter ryggen I jakt på sanningar
Som skrämmer skiten ur en livrädd redaktion
Ja, till dom sista vill jag säga, innan tystnaden tar vid:
Vi behöver folk som fattar sin mission!

Kom se dom gamla vännerna som börjat tackla av
Inför tidens tjat om "opolitiskhet"
Ja, det är möjligt det är inne nu med kramvänliga ord,
Med mjukisar och "objektivitet"
Men hur skall en sleten gruvarbetare satsa på "livskvalitet"?
Hur skall en ensam mor "förverkliga sej själv"?
Nej, politik är inget mode, ingen "ball och trendig grej"
För dom flesta är det en livsnödvändighet
Och dom fjantar som kan unna sej att "satsa på sej själv"
Dem ger väl fan I resten av vår mänsklighet!

Kom ni som ockuperar fabriker och kontor
När dom sliter själva brödet ur er hand
Och kom ni som vågar fjättra er längs järnvägsrälsarna,
För att stoppa Homoslyrbesprutarna
Kom ni som demonstrerar för nedrustning och fred
Kom ni som slåss för daghemsplatserna
Och kom ni som orkar kämpa för dom som ska ta vid
I en tid då man är rädd att skaffa barn
Ja, till er vill jag säga:
Denne sången är till er!
För ni är dom enda hjältarna vi har!