Hur kunde det bli så här fel?
Det skulle ju alltid vara du och jag
Vi skulle ju visa varandra världen och inget fick nånsin komma mellan oss
Men nånting kommer alltid I mellan och någon slutar alltid älska först
Men varför kan det aldrig vara jag?
Och nu träffar du mig för att lindra ditt dåliga samvete
Och för att hjälpa mig att ta mig igenom min situation
Men jag vill inte ta mig igenom någonting

Varje litet steg du tar och varje gång som du för,
Ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör,
Och varje gång som du ler,
Hugger det till I mitt bröst
För jag vet att jag aldrig, aldrig, aldrig mer
Kommer få ligga bredvid och kalla dig för min

Och nu när jag inte har dig, så tycker jag att jag ser dig överallt,
Och när blev den här stan så liten?
Och mina vänner försöker trösta
Och drar med mig på fester och presenterar mig alltid extra artigt
Men jag skiter I vilket och går alltid hem först,
Och jag sover mycket mer än jag borde
Och jag vet att det går över och kommer kännas mycket bättre men
Varför är man alltid en jävla nybörjare på sånt här?

Varje litet steg du tar och varje gång som du för,
Ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör,
Och varje gång som du ler,
Hugger det till I mitt bröst
För jag vet att jag aldrig, aldrig, aldrig mer
Kommer få ligga bredvid och kalla dig för min

Varje litet steg du tar och varje gång som du för,
Ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör

Varje litet steg du tar och varje gång som du för,
Ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör,
Och varje gång, åhh!