S? har den drabbat mig igen
Den stora ensamheten
Utan n?gon synlig f?rankring
l verkligheten
Allt synes vara, som det borde
Jag ser inget fel vi gjorde
Allt ?r som det borde vara
Jag kan inte alls f?rklara
Varf?r den drabbat mig igen,
den stora ensamheten

Du talade, jag lyssnade
Jag h?rde varje ord
Men om sanningen ska s?jas
Tror jag inte jag f?rstod
Nej jag satt d?r i min v?rld,
dit ingen n?nsin kan n? in
Du m?ste tro mig, tro n?r jag s?jer
Att jag vill alltid, jag vill alltid vara din
Trots att den drabbat mig igen,
den stora ensamheten

Jag har l?rt mig dras ner, jag vet det ?r s?
Jag gav efter f?r m?rkret, det var enklare s?
Jag har simmat mot ytan,
men drogs ?nd? ner
Jag ville nog upp, men f?rm?r det inte mer
D?r uppe finns ljuset, d?r uppe finns du
Jag s?jer som det ?r, jag s?jer det nu
Jag ?r r?dd och jag sjunger
den h?r s?ngen f?r dig
D? den ber?ttar om n?gonting
som ans?tter mig

S? har den drabbat mig igen,
den stora ensamheten
Utan n?gon synlig f?rankring
I verkligheten
Allt synes vara, som det borde
Jag ser inget fel vi gjorde
Allt ?r som det borde vara
Jag kan inte alls f?rklara
Varf?r den drabbat mig igen,
den stora ensamheten

Du slog din hand i v?ggen
V?ggen f?rgades av blod
Ja, du slog och slog i vanmakt
F?r att jag aldrig f?rstod
Men jag satt d?r i min v?rld,
dit ingen n?gonsin kan g? in
Du m?ste tro mig, tro mig n?r jag s?jer
Att jag vill alltid, jag vill alltid vara din
Trots att den drabbat mig igen,
den stora ensamheten