Jag är fattigbonddräng men jag lever endå
Dagar går och kommer medan jag knogar på
Harvar sår och plöjer, mockar, gräver och bär
Går bakom mina oxar hojtar, visslar och svär

Ohh jag är fattig bonddräng och jag tuggar mitt snus
Och när lördan kommer vill jag ta mig ett rus
Sen när jag blivit livad, vill jag tampas och slåss
Vila hos en flicka, vill jag också förstås

Sen så kommer söndan, och då vill våran präst
Att jag ska I kyrkan, men då sover jag bäst jag menar
Prästen kan väl sova, hela måndagen men
För en fattig bonddräng börjar knoget igen

Så går hela veckan, alla dagar och år
Jag går med lie, och jag plöjer och sår
Jag kör mina oxar och jag häsjar mitt hö
Harvar gnor och trälar, men till sist, ska jag dö

Står där fattig bonddräng, in vid himmelens port
Lite rädd och ledsen, för de synder jag gjort
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss
Herren Gud I himmlen, är väl missnöjd förståss

Men då säger herren, fattig bonddräng, kom hit
Jag har sett din strävan, och ditt eviga slit
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när

Ohh ja fattig bonddräng, står så still, inför Gud
Ohh sen klär han på mig, den mest snövita skrud
Nu du, säger herren, är ditt arbete slut
Nu du, fattig bonddräng, nu får du vila ut