Jag hatar dig,
För att du förpassat denna orkan
Denna våldsamma orkan som
Ständigt rasar I mitt inre,
Till en motbjudande, pulserande,
Slemmig grå klump innanför mitt skallben
Uppdelad I mikroskopiska fragment
Och innesluten I små rännilar av
Substanser
Dessa intensiva känslor,
Vare sig de är av hat eller av
Kärlek, är trots allt den enda
Mening jag tycker mig se I livet
Antingen utgörs ett väsen av kall
Livlös betong, eller av en våldsamt
Bubblande och sprakande gryta
Av vitglödgade känslostormar
Idag uppfylls jag av just det