I'mörker jag stirrar med ont bråd I blick
Förbannar världen och livet jag fick
Då ljuset mig plågat, försvagat och bränt
Jag önskar att livet mitt aldrig har hänt

I'mörker jag fann den styrka jag sökt
Bländad av visdom och skönhet utsökt
I skydd under mörkrets eviga fana
Döden till sällskap har blivit min vana

Aldrig mer fallen - under ljusets hand
Aldrig mer fallen - farväl till livets band
Aldrig mer fallen - under lögnens ord
Aldrig mer fallen - farväl Moder Jord

Min tillflykt jag fann I dödens borg
Befriad från ljuset och livets sorg
Kedjad till dess grund, förslavad jag är
Med stolthet och styrka dess kedjor jag bär

I'mörkret jag fann den styrka jag sökt
Bländad av visdom och skönhet utsökt
I skydd under mörkrets eviga fana
Döden till sällskap har blivit min vana

Aldrig mer fallen