Över evinnerlig karg tundra
Där storm och hagel råder tungt
Och frusen sten som din enda kudde
Finns ingen att bli till
Ingen som värmer dig
Förutom dig själv
Då hungern tänder själseld

Ingen framtid eller hopp, bara nu
Så länge blodet I dig slår
Omkring står olycka och Våld
Aldrig salighet någon kan nå
Sånt är allt Blodet mäkta på

Ånger och begrundelse
Finns ej råd till då
När du ska framför vandra
De som där bakom ju förgå
Med dunder och åska
Kräv vägen för dig fri
Sär och Ärr blir din sköld
Och Mardrömmen din fromma sömn
O Detta livets oheliga köld

Över evinnerlig karg tundra
Där storm och hagel råder tungt
Och frusen sten som din enda kudde
Finns ingen att bli till
Ingen som värmer dig
Förutom dig själv
Då hungern tänder själseld

Ingen framtid eller hopp, bara nu
Så länge blodet I dig slår
Omkring står olycka och Våld
Aldrig salighet någon kan nå
Sånt är allt Blodet mäkta på