Jag trodde inte på dig
Det lät som storyn från en film
Film från det glada 80-talet som jag köpte soundtracket till
Men fan vilken saga
Tänk om det kunde varit så?
Då hade jag varit hjälten med frisyren som blev kär I dig ändå
Jag bjuder in dig I rummet
Trots att jag vet att det är fel
När mörkret faller så vaknar du
Med vassa tänder och likblek hud
Jag vet, du kommer att skada mig
Men jag vill vara hos dig
När gryningen var nära
Försvann du lika snabbt
Tycker om dig så mycket mer än en vän
Men kom aldrig mer tillbaka
Kom aldrig hit igen
Kors och silverkulor
Är ingen tanke som jag tänkt
Men du sade att; det kanske ändå bäst om du kan försvara dig
Om törstens hunger faller på
Finns en risk att jag dödar dig, då
När mörkret faller så vaknar du
Med vassa tänder och likblek hud
Jag vet, du kommer att skada mig
Men jag vill vara hos dig
Jag släpper in dig genom fönstret
Dit ingen stege leder fram
Adrenalinets pump fokuserar
Din blick på mina ådror I min tunna, taniga hals
Under allt
När mörkret faller så vaknar du
Med vassa tänder och likblek hud
Jag vet, du kommer att skada mig
Men jag vill vara hos dig
Ja, jag vet du kommer att skada mig
Men jag vill bara vara hos dig
När dagen gryr är allting glömt
Men såret I halsen du gav till mig
Läker ej
Jag vet du kommer skada mig
Men jag vill bara vara hos dig
När dagen gryr är allting glömt
Men såret I halsen du gav till mig