Lisa ligger naken bredvid sin industriman
Hon ligger tyst och vaken, en docka vid sin barm
Hon läser sin dagbok, varje sida är som ett brev
Hon viskar i hans öra; det här är vad jag skrev
Hon ser sitt liv på film den kvällen
Ser ängen där hon lekte varje vår
Hon minns den första kyssen som om det var igår
Kvällen blev natt, kvällen blev natt så fort
åh, Katarina klockor ringer och natten är vår
Katarina klockor ringer och natten är vår
Kommer du ihåg den kvällen, vi täffades i industriland
Solen sken så starkt och klart, och vi låg med varann
Hon ser sig om i rummet som delar hennes hemlighet
Dom här fyra åren känns som en evighet
Katarina klockor ringer och natten är vår
Katarina klockor ringer och natten är vår
Vååår
Lisa skriver dagbok, smeker hans hand
"älskling du år önska vad du vill
ör vi ska till ett annat land"
Hon kysser honom varsamt, där han ligger stel och kall
Säger adjö till sin dagbok med en pistol i sin hand
Katarina klockor ringer och natten är vår
Katarina klockor ringer och natten är vårr
Katarina klockor ringer och natten är vår
Katarina klockor ringer och natten är vår
Katarina klockor ringer och natten är vår
Det är bara saker som hon gör
Det är bara saker som hon gör