Linnéa vad vill du höra
Jag glömmer det varje gång
Jag har något I mitt öra
Som kanske kan bli en sång
Det darrar ju I gitarren
Den ber om ett vackert grepp
Nu öppnar jag etuiet
Och kysser din underläpp

Sitt stilla och tyst Linnéa
Här kommer en vacker vers
En frånvarande skall meja
Jagar mig kors och tvärs
Ett krumhorn och två tymbaler
Försvinner långt härifrån
Gitarren skälver I famnen
På min moders ende son

En eskimå öppnar ett fönster
Då blir hela rummet svalt
Ut strömmar förföriska dunster
Det rimmet var genialt
Du vet jag kan hålla värmen
Det vet du nog att jag vet
Jag är lika varm som saturnus minst
Och stark som en järnmagnet

Nu är snart den visan färdig
Det märker du redan själv
Fram flyter min penna värdig
Som timret I någon älv
Sitt stilla och tyst o vänta
Bli kvar I din tavelram
För när jag har skrivit färdigt Linnéa
Är pennan så gott som lam

Nu blir alla stjärnor matta
Och stelnar till som staniol
I öknarna torra och platta
Framspringer det vattenhål
Och mörkret viker om natten
Och än är det inte dag
Linnéa här är din visa
Linnéa, och här är jag