Kom har pa min sorgliga visa
Jag sjunger nar solen gar ner
Jag sjunger far farkolnade faglar
Jag sjunger i moll och jag ber
Att hoppet ska komma tillbaka
Att hoppet ska se att jag finns
Man kan saga jag langtar tilbaka
Till den gladje som cellerna minns
Kom har pa min elandiga visa
Jag sjunger i den eviga natt
Jag sjunger far gratande flickor
Och haller fram min solkiga hatt
Lagg i lite karlek och varme
Och fardraj mitt svara beslut
Ja du har ingenting att farlora
Nar mitt liv i praktiken ar slut
Men da
Satter jag pa Dia Psalma
Och tararna trillar i takt
Oh, Ulke du kan precis saga
Det dar som jag vill ha sagt
Min nasa nar upp aver ytan
Och allting kan barja fran noll
Far vad vore livet farutan
En visa i drypande moll