Jag vaknade vid att solen lyste på mig
Genom fönstret, som stod öppet, kom en vind
Sommarns ljus och dofter, alla kunde nå mig
Och I kudden fanns ett avtryck av din kind
Och jag visste, I det ögonblick jag vaknat
Att för mig det hänt, det som vi talat om ibland
Och jag önskar att du får allt som du saknat
Om en gång du skulle nå ditt Samarkand
Över ängen gick jag Sommaren, den fanns så nära
Allting levde - om än allt liv är blott ett lån
Jag höll tillbaka mina rop på dig, min kära
Ty jag visste du var långt, långt härifrån
Ja, jag grät I nätterna, så klara
Ändock hoppas jag du når ditt drömda land
Och att någon blir för dig vad jag ej kunde vara
När en gång du når ditt eget Samarkand
Om du nånsin kommer fram till Samarkand