Jag står vid fönstret I ett hus vid havet
Jag såg henne komma genom trädgården där
Jag tror inte hon visste att jag såg eller hörde men jag såg
Och jag hörde hur hon sjöng tyst för sig själv

Kärlek är för dom, dom som har tur
Kärlek är för dom, dom som har tur
Kärlek är för dom, kärlek är för dom, kärlek är för dom

Jag körde neråt mot den gyllene staden
Frågade flickorna som stod längs vägen
De bara stirrade ned I marken och sa min herre ni,
Ni vet ingenting, ni vet ingenting

Kärlek är för dom, dom som har tur
Kärlek är för dom, dom som har tur
Kärlek är för dom, kärlek är för dom, kärlek är för dom

I kvarteren bakom stationen
Jag frågade poeterna som satt där på rad
De bara glodde kaninögda rakt fram
Till slut, till slut sa de, va kan vi om sånt?

Kärlek är för dom, dom som har tur
Kärlek är för dom, dom som har tur
Kärlek är för dom, kärlek är för dom, va kan vi om sånt?

Kärlek är för dom
Kärlek är för dom
Kärlek är för dom