Med ett halvruttna framtänders flin
Han log och sa;
Ja, nu jävlar, nu börjar mitt liv,
Dom har nu svarat ja

Han hade fått sitt första jobb på 30 år
Men anpassning till krav var hårt och törsten svår
Så han sa upp sig och gick hem

Aldrig varit så bra med papper och sån't,
Skrev aldrig på
Men dom obetalda där I hans hem
Kunde han förstå

Så det höjdes inga ögonbryn när han kom tillbaks
Man hälsade och höll sitt skratt sen slog man vad,
Han säger upp sig igen
Han säger upp sig igen
Han säger upp sig igen
Igen och igen

Han ville nog bli fri igen, så som förut,
Så varje lönings veckoslut så blev han sjuk
Och alla bara klagade och ställde krav
Ingen gjorde ändå som han sa så det var lika bra
Han säger upp sig igen