ANATOLIJ:
Må mörkrets furste
dra sitt svärd hotande och vred
Han förgås men i mitt hjärtas land
skall råda fred
Hon är beständig
sen vår jord danades en gång
Innan blod flöt innan fanor flög
hon sjöng sin sång
Och jag älskar henne ännu
Trots krig, armod och nöd
Hon ger förtröstan, hon är mitt stöd
Och hur överger jag henne - mitt svar:
Jag går över gränser, men är ändå kvar
Hur kan jag bryta
Sådana band
All världens riken byggs på lösan sand
Jag har inga gränser i mitt hjärtas land