En man han tjänt herr lagers gård
I sommar, vinter år för år
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

För slit och släp under himmel grå
Han blott sitt bröd som löning får
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

Så kommer hastigt budet in:
- Vår herre lägrar dotra din!
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

Och trällen nu genom dörren steg,
Han lämna plogen vid årkerns teg
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

- Herr lager hör nu mina ord,
Min doter till din hora gjord
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

Och lager sa I vredesmod:
- Du värnar ej om ditt trälablod
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

Varken öl eller vin dig ämnat,
Ej heller ägorätt
Dock Skula, Skorpa, Skalk

Träl visste ej ett ord utav
Förrns strupen hans var skuren av
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

- Det här är nog för bot idag
Och dotra tar jag vid behag
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

- Kom jag ska visa dig min rätt
Att trösta dej på valfritt sätt
Säg mig, vem sörjer nu för dig?

"O tack!" Han sa med gråtmild röst
Och stötte kniven uti hans bröst
- Säg mig, vem sörjer nu för dig?