Det finns inget slut
Den här striden kan jag inte vinna
Inte över en besvikelse som
Är omedveten om
Den innan

I skåpen vilar hemligheten
Som bara får nämnas en gång per år
Ä det här naturen?
Är jag värd den?

Bortkastade kvällar
Det är som de aldrig fanns
I rädsla att huset skulle rasa
Rörde vi oss inte alls

Bladen lossnar, ett efter ett
Och ensam, står han kvar

Som sänd från ovan
Tyngd av nycklar,
Fjättrad vid havet
Finns det skydd mot en själv?
Med vatten
I lungorna
Konturer av något fjärran
Jag säger LÅT DEM KOMMA

Hans löften om att ge upp
Sprider sig till mina vänner
Och jag ser samma ursäktande, röda smil
När de faller tillbaka igen

Som om löftet aldrig var ett
Som om de höll fingrarna I kors

Och ändå tror jag på det, igen och igen
Och förvånas, varje gång

Som sänd från ovan
Tyngd av nycklar,
Fjättrad vid havet
Finns det skydd mot en själv?
Med vatten
I lungorna
Konturer av något fjärran
Jag säger LÅT DEM KOMMA

Mina misstag är så små, så små
De skulle kunna varit andra