Hon tog telefonen och ringde ett nummer
Till ännu en röst som hon hoppades ville
Förstå Ville lyssna ville veta en minut av
Ett långt långt liv
Han svara: "Hallå!" och hon sa:
"Det är jag! Mår du bra?
Tiden går, ja, fortare för varje år!"
Tända ljus öppna ögon, spända sinnen
Men här är svart som I en grav
Kom nån och lys för mej!
Rädd att känna rädd att tvivla rädd att leva
Rädd att dö rädd att lyssna rädd att tänka
Rädd att vakna rädd att så ett frö
Han tog sista bussen I sista minuten
Beskådade vintern igenom den immiga rutan
Kom och slåss värld av stål har du råd?
Jag är gjord av ditt dyraste glas!
Han målade ängarna gröna och vackra
Och det var alltid nära till land
Och himlen var blå ville vinna
Och försvinna en minut av ett långt långt liv
Rädd att älska rädd att svika rädd att säga
Rädd att såra rädd att lära rädd att glömma
Rädd att leva rädd att dö