Märk tid som sand har runnit
Uti glas som mäter år
Minns vindarna som blåste
Och hur träden kved av sår
Men nu anas där I vinden
En air som fläktar skönt
En doft av något äldre
Men även något grönt
Hör här kallar enögd vän
Valhall väntar krigaren
Hör här kallar enögd vän
Valhall väntar krigaren
Nu står vandraren vid porten
Och här kräver han sin rätt
Han bultar ej han viska
Och de portar faller lätt
Han är född av denna jorden
Han är avlad av dess skog
Kommen fram ur älven
Och bland fjällen syns han bo
Hör här kallar enögd vän
Valhall väntar krigaren
Hör här kallar enögd vän
Valhall väntar krigaren
Sovit har han länge
Han har vilat I sitt bo
Av maror väckt ur drömmen
Han går att söka ro
Glömd och länge saknad
Nu syns han åter stå
En rese av de gamla
Som konung syns han gå
Hör här kallar enögd vän
Valhall väntar krigaren
Hör här kallar enögd vän
Valhall väntar krigaren
Hör här kallar enögd vän
Valhall väntar krigaren