Du fördrev mig gud
Från mitt hemland slets jag bort
Är jag en flykting
och en främling
Uti ödet finner jag mig nu

Men du tog mitt barn
Du tar mig ifrån mig min man
Jag kan inte längre se en mening
Vad är det du vill
Vad ska jag tro

Allting svinlande framför mig gapar en avgrund
Hela mitt väsen gör uppror
och vill säga nej
Frågan är väckt
och nu darrar min själ inför svaret
Att du inte finns till
Fast jag trodde på dig

Vem skulle hjälpa mig
uthärda livet här ute
Vem skulle ge mig den kraften
som jag måste få
Vem skulle trösta mig
jag är så liten på jorden
Om du inte fanns till
Ja, vad gjorde jag då

Du måste finnas,
du måste
Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra
på ett mörkt och stormigt hav

Du måste finnas,
du måste
hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting
om du inte fanns

Aldrig förut har jag haft
det i tal eller tanke
Det lilla ordet
som skrämmer
och plågar mig så

Ordet är on
jag har bett alla böner förgäves
Om du inte finns till
vad ska jag göra då

Vem skulle känna mig ångest
och sedan förlåta
Friden i själen
ja, vem skulle skänka mig den
Vem skulle så ta emot
mig tillslut efter döden
Om du inte fanns till
vem tog hand om mig sen

Nej, du måste finnas,
du måste
Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra
på ett mörkt och stomigt hav

Du måste finnas,
du måste,
hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstans
jag vore ingenting
om du inte faaanns

Du måste finnas,
du måste,
hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting
om du inte faaanns