Kära vänner kolleger
Jag sänder er hälsningar ifrån ett folk
På andra sidan Atlanten
Emellan två kontinenter

Ett folk som äntligen rest sej ur askan
Av hundratals år av förnedring
Ett folk som bär på ett hopp och en dröm
Om att själva få skapa sin framtid
Jag hälsar er från Nicaragua
Jag hälsar er från Nicaragua

Kära vänner poeter som diktar
Om välfärdssamhällets problem
Om överflödet som plåga
Om leden och tillvarons tomhet

Här ser jag skalder som sträcker ut handen
I hopp om ett ark och en penna
Som skriver dikter till livet på murar
Där kulhålen ännu är varma
Dikter om kärlek och glädje
Och en framtid för Nicaragua

Kära vänner skribenter
Som ropar på frihet och demokrati
Jag hälsar er ifrån Wall Street
Där krigen ger pengar på börsen

Jag hälsar er ifrån Brooklyn där friheten
Är att få dö I en rännsten
Jag hälsar er från Miami, där demokrati
Är att alla bär våpen
Jag hälsar er från Nicaragua
Jag hälsar er från Nicaragua

Internationalister, jag ser att ni finns
Och jag ser det ni gör
Jag ser hur mycket ni offrar
Jag ser det ansvar ni känner

Jag ser att ni ser på världen som en
Och att allt det som sker hänger samman
Jag ser er som mina systrar och bröder
Jag ser er som luften jag andas
Ni är det framtida ljuset
Ni är dom enda vi har
Och ni är det framtida livet
Och ni är historiens barn
Så jag hälsar från Nicaragua
Jag hälsar er från Nicaragua