Hit där ingen frid nå
Inne I djupen av skräck
Hur vidrigt kan ni ej förstå
Här, I en natt svart
Som mörkaste bläck
De sista ljusen är nu för alltid
Borta och väck

Tankar som flyter ut
I nattens kalla famn
Med skuggor som kommer in
I beodets kämpande brus
Och Liemannen gör sitt kall
Vid havets stupa brant

Snart det skall spikas
En kista ihop under ok
För blott ett kött präglat
I decenium av andens sveda
Livets all träda, då klar
Så börja hava upp all jord
Ner skall du saknas däri
Din kropps kött gå in I död

En nål med gift, så liten
Och inte hugg från någon dolk
Slog porten till själen upp
I tystnaden kommer de tusenfallt
För att knipa den sista
Gnistan av ljus

Tankar som flyttar ut I nattens kalla famn
Med skuggor som kommer in
I blodets kämpande brus
Och Liemannen gör sig kall
Vid livets stupa brant