Vi har i vår stad just en snygg vaktparad,
som spelar var lördag vid lunch
Då, nere vid gågatan, oavsett väder,
det bjudes musik å punsch

å först uti ledet, som stolt tamburmajor,
där knallar herr Pett´son med keps å fiol
Han håller nog takten så gott som han kan
Det blir marscher i tretakt ibland

å tätt bakom Pett´son, i Myrornas svid:
en man gjord av ene å stål
Han sliter i bälgen å fumlar i basen
å har blivit barnas idol

Han kom i från Finland när kriget var slut
Han kämpar med svenskan,
men stakar sig ännu
En oändlig tango i djupaste blått
är gudagåvan som han fått

å sist i vår lilla men stolta vaktparad,
går Bergström, vår gamla skandal
han trummar med fingrar så bleka å sköra
Hans firma var störst i stan ett tag

Men pengar ska nyttja så livet är kort
Han stal av sig själv, åkte dit
och fördes bort
Han ångar sig knappast,
det ser man ju på´n
Han har lirat med Sarah Vaughan