fru Bast hlsade p nr natten fri frn alla domedagsdressyrer
mnen stod i zenit ver n
i Dionysos vinkapell satt lvorna och skla med satyrer
och vi hylla vr frgngelsedemon
det var sommar och du skulle hrifrn
och jag sg bjlken i mitt ga men sn insikt hjlper fga
nr Freja plockat ut sitt honorar
d vill man skrika brja om och stanna kvar
men vem hr en sdan sliten kommentar?
inga svar
men stjrnor fll och lvor hll oss fngna i ett avsked under mnen
domedagsprofeter satt och grt
och orden om frsoning fick sitt liv som aldrig hrts i telefonen
en kyss i Dionysos tte-a-tte
ett snedsteg av frlt som jag frlt
fr mnen har en kraft som frnuftet aldrig haft och aldrig fr
och d gr det som det gr
sen vill jag skriva allt jag sett s nn frstr
fast inga toner kan frklara hur jag mr
och det blev sent och det blev tyst
och nr Bacchus hade kysst oss blev du rdd och jag blev stel
och du sa allt det hr r fel
men alla lvor hll oss kvar och nu var dden uppenbar vid vrat avsked under mnen
och timmarna vi hade och som gick frsvann med tanken bort i dimman
vi vnde innan Venus syntes klart
och landa i en sng med valda ord och sg vr sista vargatimme
satyrer vnde hem frn flkt och fart
det va lugnt och tyst men knappast underbart
fr r man trtt p ensamhet har tystnad mist sin dignitet
nu var vi tv men ensamheten gav sig p
och den anfll med ett tal om allt jag inte kunde f
och du sg det men du bad mig inte g, men frst
och det vart en sekund av evighet och en sekund av osynliga trar i Dionysos dissonans
en sekund var klarsynt och frstod att jag var en av tusen drar som hoppas harmoni och tolerans
men letar s febrilt i lvors dans
s jag gick hem s konsekvent till mig och mina instrument
och sagan fick det slut den skulle ha
men det var som