Ditt bord är täckt av aska och fyllt av tömda glas
Och en och annan flaska vittnar; här har vart kalas
Det är en utslocknad natt, en efterfest på tu man hand
Vi delar en och annan slatt Det blir så här ibland
För här bor du Alexandra men här bor också den
Du lovat; han och inga andra och den mannen är min vän
Han däcka för en timme sen Han orka inte ända hit
Han lämna mig sin trogne vän med sin flickvän och tillit
Det borde vara lugnt Borde inte va nån fara
Han förtjänar att sova tryggt och tungt Så här brukar det vara
Men jag ser att nånting händer, att nåt förbjudet sker
Det syns när ciggen tänder och särskilt när du ler

Här tänder du din blick och dina händer börjar vandra
Här sover han I rummet nästintill
Det började så fort han gick Vad vill du Alexandra?
Jag frågar dig; vad är det du vill?

Vill du fly med mig Alexandra?
Allt du har kan va' borta I ett andetag
Om du flyr Alexandra
Förvandlar "ni" till "du och jag"

Jag fryser där jag sitter, jag är stel av iskall svett
Du svarar med ett fnitter vid mitt; "det här är inte rätt"
Du säger inget, inte ett ord men dina nakna tår
De smyger fram under erat bord och mina vader når
I fönstret brinner månen vit, likt dig tränger sig på
Min mun viskar: "Kom hit, kom hit!" men samvetet skriker gå

Du får inte! Sitt kvar! Sitt kvar! Sitt kvar där på din stol!
Jag blundar när jag hör du drar blixtlåset på din läder kjol
Rummets cirklar rubbas Jag hör dina andetag
Tankens skärpa trubbas Jag är törstig, jag är svag
Du tvingar mig från allt förnuft ett omöjligt dilemma
Din doft förbränner rummets luft och köttet får bestämma

Så står du plötsligt naken där min hals vägrar att skrika
Ordet "nej" sitter fast I mina lungor
Du är så ljuvligt vit och svart och skär Jag faller jag ger vika
Månen skrattar och nu dansar våra tungor

Och du flyr Alexandra
Allt du har förbränns I ett andetag
När du flyr Alexandra
Förvandlar "ni" till "du och jag"

Vi måste åter vakna och det blir I erat kök
Där vi ligger bleka, nakna Och hostar efter rök
Våra blickar flyr varandra Det är skuld och det är kallt
Det är över, Alexandra That's it! Det här var allt
Han sover ännu stilla ännu vet han ingenting
Luften smakar illa och tanken går I ring

Det känns som jag vill gråta Gråta eller spy
Han kommer aldrig att förlåta och nu hör jag dagen gry
Så jag griper mina kläder ute börjar solen lysa
Men jag ber om dåligt väder för idag så vill jag frysa
Idag så vill jag lida Straffas inhumant
Du ligger vid hans sida och känner likadant

Jag skakar och du gråter Han vaknar I din famn
Vad flydde vi ifrån när vi flydde till varann?
Jag kommer aldrig åter nämn aldrig mer mitt namn
Säg bara att vi flydde ifrån mera än vi vann!

Från mera än vi vann