Med gråten I halsen och blodsprängt öga
Krälar jag vid din fot
Och mina rökhostattacker de hindrar väl föga
(Att) jag ser ut som en sjuk idiot

Naken sånär som på mina underkläder
Jag hyllar din vackra gestalt
För din skull jag gärna både kropp och själ försmäder
Ja du vet att jag offrar dig allt

Och rummet jag ligger I är fullt utav rök
Golvet är isande kallt
Mottag mitt stapplande, arma försök
Att prisa dig tusenfalt
Miranda!

Nu går du så sakta och lägger dig ner
Av alkohol skakad och trött
Jag kryper fram till dig och uppå dig ser
Du är den vackraste människa jag mött

Blod från min hand och ifrån svunnen extas
Faller sakta ned på din kind
Jag blev skuren till blods av ett trasigt ölglas
Men rött gör dig vacker och rött gör mig blind

Jag bita min läpp och min smärta bestrida
Som river och skär I mina tarmar
Och lägger mig ömt och varsamt vid din sida
Och finner mig I dina armar
Miranda!

I nattens lugn så finner jag mig trygg
Med din andedräkt mot min bringa
Och varsamt jag smeker din nakna rygg
Men jag kan ej mer gråten betvinga

Så slumrar kvinnan vid sin magre man
Miranda! Förstår du alls ej?
Varenda stavelse I sången är sann
Jag har aldrig älskat nån så mycket som dig
Miranda!